 |
Denna artikel innehåller inga källhänvisningar. Hjälp till genom att lägga till pålitliga källor. Icke verifierat material kan komma att tas bort. |
| estniska (eesti keel) | |
|---|---|
| Talas i: | Estland |
| Region: | Baltikum |
| Antal talare: | 1,1 miljon |
| Status: | stabilt |
| Klassificering: | Uraliska Finsk-ugriska |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Estland, EU |
| Språkmyndighet: | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | et |
| ISO 639-2 | est |
Estniska är ett finsk-ugriskt språk som är nära besläktat med finskan. De skiljer sig dock mer än vad svenska och danska gör, eller svenska och norska. Många estniska ord liknar motsvarande finska ord, men en eller annan bokstav har försvunnit, så att ordet blir något kortare. Jämfört med ungerska och finska, saknas vokalharmoni (exempel: õhtu, väha, sellepärast, osv.). Vokalharmoni finns endast dialektalt i estniskan.
Innehåll |
redigera Alfabet
Alfabetet består av följande 32 bokstäver: A, B, C, D, E, F, G, H, I, J, K, L, M, N, O, P, Q, R, S, Š, Z, Ž, T, U, V, W, Õ, Ä, Ö, Ü, X, Y
redigera Uttal
Estniskan har nio vokaler och fjorton konsonanter. Något som är rätt unikt med estniskan är att det finns tre vokallängder (kvantiteter): kort, lång och halvlång, något som delas med få andra språk.
redigera Vokaler
Estniskans nio vokaler är a e i o u õ ä ö ü, plus en som används i lånord, y. Estniskan har inte kort-lång-system som svenskan, utan alla vokaler har ett fast uttal samt tre vokallängder. Även diftonger kan vara halvlånga. Det är ingen skillnad på lång och halvlång vokal i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ` (grav accent) före ordet.
| Fonem (IPA) |
Grafem | Exempel | |
| ɑ | a | aga | "men", "emellertid" |
| e | e | ema | "mor" |
| i | i | isa | "far" |
| o | o | onu | "farbror", "morbror" |
| u | u | uus | "ny" |
| ɤ | õ | sõber | "vän" |
| æ | ä | lähen | "jag går" |
| ø | ö | töö | "arbete" |
| y | ü | ütlen | "jag säger" |
redigera Konsonanter
Estniskans fjorton konsonanter är b d g h j k l m n p r s t v, plus åtta som används i lånord, c q w x f š z ž. Alla klusiler har halvlånga variationer (markeras med dubbelvokal). Fyra konsonanter kan muljeras, l s n t. Detta markeras ej i skriftspråk, men av studenter markeras detta med ´ (akut accent) efter den berörda konsonanten.
| Fonem (IPA) |
Grafem | Exempel | |
| p | b | halb | "dålig" |
| t | d | kord | "gång" |
| k | g | õige | "rätt" |
| j | j | juba | "redan" |
| kː | k | õpik | "lärobok" |
| l | l | laud | "bord" |
| m | m | mets | "skog" |
| n | n | naine | "kvinna" |
| pː | p | õppima | "att lära" |
| r | r | Rootsi | "Sverige" |
| s | s | suur | "stor" |
| tː | t | raamat | "bok" |
| v | v | või | "eller" |
redigera Kasus
Estniskan har 14 kasus. Här följer en tabell över hur man deklinerar dem: exempelordet är "lennuk" (flygplan).
Estniskan skiljer inte på bestämd och obestämd form, men för enkelhetens skull står översättningarna bara i endera formen.
| Singular | Plural | Betydelse | Suffix | |
| Nominativ | lennuk | lennukid | flygplanet | se nedan |
| Genitiv | lennuki | lennukite | flygplanets | a e i u eller ingen ändelse |
| Partitiv | lennukit | lennukeid | flygplanet | t d a e i eller u (i singular), id sid i e eller u |
| Illativ | lennukisse | lennukitesse | in i flygplanet | -sse |
| Inessiv | lennukis | lennukites | i flygplanet | -s |
| Elativ | lennukist | lennukitest | ut ur/om flygplanet | -st |
| Allativ | lennukile | lennukitele | åt flygplanet | -le |
| Adessiv | lennukil | lennukitel | på flygplanet | -l |
| Ablativ | lennukilt | lennukitelt | från flygplanet | -lt |
| Translativ | lennukiks | lennukiteks | (så)som ett flygplan | -ks |
| Terminativ | lennukini | lennukiteni | fram till flygplanet | -ni |
| Essiv | lennukina | lennukitena | (använd) som flygplan | -na |
| Abessiv | lennukita | lennukiteta | utan flygplan | -ta |
| Komitativ | lennukiga | lennukitega | med/per flygplan | -ga |
1 Vissa ord i singular har speciella, alternativa illativformer (kort illativ).
redigera Nominativ
Kasuset nominativ används främst för att markera subjektet till ett finit verb eller predikatsfyllnad och ibland även objekt. Förleden i sammansatta ord kan också stå i nominativ, även om genitiv är vanligast.
Exempel:
- lennuk on suur – flygplanet är stort
- see on lennuk – detta är ett flygplan
- osta lennuk – köp ett flygplan!
- paberraha – sedel, papperspengar (papper + pengar)
Nominativ singular är grundformen av alla estniska substantiv.
Nominativ plural konstrueras genom att lägga till suffixet -d till genitiv singular.
redigera Genitiv
Kasuset genitiv används på många sätt, bland annat som objekt, attributivt för att ange ägande (i vid bemärkelse), med postposition och som förled i sammansatta ord.
Exempel:
- ostsin lennuki - jag köpte ett flygplan
- lennuki uks - flygplanets dörr
- lennuki ees - framför flygplanet
- lennukimootor - flygplansmotor (flygplanets motor)
Genitiv singular är basen för alla kasus i singular, utom nominativ och partitiv. Det innebär att man lägger respektive kasusändelse till genitivformen. Genitiv singular är även basen för nominativ plural.
Genitiv plural bildas genom att lägga till suffixet -de eller -te till partitiv singular. Undantagsvis förekommer även ändelsen -e.
redigera Partitiv
Kasuset partitiv är ett mycket vanligt kasus i estniskan, som främst används som objekt (vissa verb kräver att objektet ska stå i partitiv). Som sådant markerar det ofta en process eller pågående handling. De flesta prepositioner styr partitiv. Kasuset används även efter alla räkneord förutom üks, ett: üks lennuk, kaks lennukit.
Exempel:
- näen lennukit - jag ser ett flygplan
- keset lennukit - mitt i flygplanet
Partitiv singular baseras på nominativen.
redigera Övriga kasus
Övriga kasus baseras på genitiv singular respektive genitiv plural. För att böja ett ord i ett övrigt kasus läggs helt enkelt kasusets suffix till respektive genitivform.
redigera Externa länkar
- English-Estonian Dictionary
- Eesti keele käsiraamat (på estniska)
- "Eesti keel ja meel (Estland: språk och kultur)" En audiovisuell kurs i estniska. Passar bäst för dem som har redan lärt sig språkets grunder. Undervisningsspråken är engelska, tyska, holländska, franska, italienska, rumänska, ryska, grekiska och ungerska.
 |
Europeiska unionens officiella språk | |
|
Bulgariska | Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Iriska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | Nederländska | Polska | Portugisiska | Rumänska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
| Källa: EU:s webportal | ||