| lettiska (Latviešu) | |
|---|---|
| Talas i: | Lettland |
| Region: | Baltikum |
| Antal talare: | 1,5 miljoner |
| Status: | |
| Klassificering: | indoeuropeiskt baltiskt |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i: | Lettland, EU |
| Språkmyndighet: | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | lv |
| ISO 639-2 | lav |
Lettiska är ett språk, talat av cirka 1,5 miljoner människor, i den baltiska språkgruppen (tillsammans med bland andra litauiska och prusiska; det senare numera utdött), som är en undergrupp till baltoslaviska språk.
Lettiska är officiellt språk i Lettland och Europeiska unionen. Böcker på lettiska har utgivits sedan 1530 och språkvetenskapliga verk sedan första hälften av 1600-talet. Kulturspråket har vuxit fram ur lettgalliska under inflytande av kuriska och semgalliska. Lettgallen är den sydöstra delen av nuvarande Lettland och lettgalliska, som språkligt betraktas som en dialekt, hade där status som officiellt språk 1920-1934. Idag talas lettgalliska av 150.000 människor.
Innehåll |
redigera Uttal
- Vokaler med vågrätt streck över (makron - ā, ē, ī och ū) uttalas som en lång vokal (dvs ungefär 2.5 gånger längre än en kort vokal).
- Vokaler utan vågrätt streck över (a, e, i, och u) uttalas som en kort vokal.
- Det är viktigt att inte förväxla de korta vokalerna med de långa (särskilt i skriftligt språk) ty detta kan orsaka missförstånd (jamför: "kazas" = getter(na) men "kāzas" = bröllop(et), "sals" = frost(en) men "sāls" = salt(et) osv).
- Lettiskt "u" blir som svenskt "o".
- I egentligen lettiska ord och gamla ord tagna från andra språk uttalas "o" så gott som aldrig som "å" utan som "oå".
- I relativt nya icke-lettiska ord (t ex "komunisms" (kommunism)) uttalas "o" som "å", varvid bokstaven kan beteckna såväl en kort vokal som en lång. T ex, i ordet "motors" (motor) står första "o" för en kort vokal "å" och andra "o" - för en lång "å".
- Konsonanter med en (cedilj ļ och ņ) över eller (företrädesvis) under uttalas med ett litet "j"-ljud efter, som "ll" i Mallorca eller som "ñ" i Señor. Cediljen får utseendet av ett kommatecken då dess egentliga placering och utseende inte lämpas för bokstäverna i fråga. Jämför c med cedilj (ç) där cediljen är placerad på bokstaven, som en krok.
- "ģ" uttalas som "d"+"j"
- "ķ" uttalas som "t"+"j"
- "s" med ett hacek över (caron, š) uttalas som engelska "sh".
- "c" uttalas "ts".
- "c" med ett hacek över (caron, č) uttalas som engelska "ch".
- "z" uttalas som ett tonande "s" (som i engelskan).
- "z" med ett hacek över (caron, ž) uttalas som ett tonande "sh", som franskans "j".
- Konsonanterna "h" och "f" uttalas som i svenska. Dessa konsonanter är främmande för lettiska (dvs finns de bara i de ord som har tagits från andra språk, t ex "fabrika" (fabrik), "hercogs" (hertig)).
- "v" uttalas som "u" (svenskt "o") om det står efter en kort vokal (t ex ordet "savs" (sin) uttalas faktiskt som [sAus]).
- Accenten ligger nästan alltid på första stavelsen. Detta lär vara ett resultat av inverkan av finsk-ugriska språk.
redigera Grammatik
- Lettiska har ett maskulint-feminint tvågenussystem. Varje genus har 3 deklinationer. Varje deklination har 7 kasus.
- Diminutiv är vanligt för lettiska substantiv (t ex diminutiv av "ozols" (ek) är "ozoliņš")
- Lettiska saknar artiklar.
- Lettiska saknar infinitivmärke (dvs det finns i lettiska ingen motsvarighet till "att" i svenskans "att cykla" eller till "to" i engelskans "to speak").
- Lettiska saknar motsvarighet till verbet "att ha". Till exempel, för att säga "jag har en bok" säger man "man ir grāmata", där "man" = dativ från "es" (jag), "ir" = "är" och "grāmata" = "bok".
- Lettiska har 3 tempus: presens (tagadne), preteritum (pagātne) och futurum (nākotne).
- Lettiska saknar perfekt.
- Lettiska har ingen "sequence of tenses" (jämför "Es zinu, ka viņš atnāks" (Jag vet att han skall komma) med "Es zināju, ka viņš atnāks" (Jag visste att han skulle komma).
- Lettiska har 3 konjugationer. Varje konjugations verb har särskilda teman för varje person, såväl i singularis som i pluralis.
- Lettiska har både reflexiva och icke-reflexiva verb. Ofta (men inte alltid) ett icke-reflexivt verb (t ex "mazgāt" (att tvätta)) har sitt like bland reflexiva ("mazgāties" (att tvätta sig)).
- Lettiska har inga modala verb (dvs inga liken av "böra", "skola"...)
- Lettiska har en "dubbel negation" (jämför "Es nekad turp neiešu" med ett svenskt motstycke "Jag skall aldrig gå dit" ("ne" står för negation i lettiska)).
- Lettiska har en ordföljd som är "vanlig" för många andra indoeuropeiska språk. Om man jämför med svenska, kan satsdelarnas ordning i en lettisk sats vara "friare" (fast inte så fri som den kan vara i många slaviska språk).
- Lettiska har både bestämda och obestämda former av adjektivord (just som svenska har).
- Adjektiviska ord och räkneord böjs efter substantivets genus och kasus.
redigera Lettiska substantivs böjning
Singularis (Vienskaitlis):
| kasus | fråga | 1. deklinationen (-s,š) | 2. d. (-is,-s) | 3. d. (-us) | 4. d. (-a) | 5. d. (-e) | 6. d. (-s) | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | kas? (vem/vad?) | cilvēk-s | brāl-is | led-us | rok-a | zem-e | sird-s | |
| Genitiv | kā? (vems?) | cilvēk-a | brāļ-a | led-us | rok-as | zem-es | sird-s | |
| Dativ | kam? (till/åt vem/vad?) | cilvēk-am | brāl-im | led-um | rok-ai | zem-ei | sird-ij | |
| Ackusativ | ko? (vem/vad(älskar du)?) | cilvēk-u | brāl-i | led-u | rok-u | zem-i | sird-i | |
| Instrumentalis | ar ko? (med vad/vem?) | ar cilvēk-u | ar brāl-i | ar led-u | ar rok-u | ar zem-i | ar sird-i | |
| Lokativ | kur? (var?) | cilvēk-ā | brāl-ī | led-ū | rok-ā | zem-ē | sird-ī | |
| Vokativ | - | cilvēk! | brāl-i! | Mik-u! (namn ”Mikus”) | ”N”!(vanligt) | ”N”!(vanligt) | ”N”! | |
| Ordets översättning | - | människa | broder | is | hand | jord/land | hjärta |
Pluralis (Daudzskaitlis):
| kasus | 1. deklinationen | 2. d. | 3. d. | 4. d. | 5. d. | 6. d. | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | cilvēk-i | brāļ-i | led-i | rok-as | zem-es | sird-is | |
| 'Genitiv | cilvēk-u | brāļ-u | led-u | rok-u | zemj-u | sirž-u | |
| Dativ | cilvēk-iem | brāļ-iem | led-iem | rok-ām | zem-ēm | sird-īm | |
| Ackusativ | cilvēk-us | brāļ-us | led-us | rok-as | zem-es | sird-is | |
| Instrumentalis | ar cilvēk-iem | ar brāļ-iem | ar led-iem | ar rok-ām | ar zem-ēm | ar sird-īm | |
| Lokativ | cilvēk-os | brāļ-os | led-os | rok-ās | zem-ēs | sird-īs | |
| Vokativ | ”N”! | ”N”! | ”N”! | ”N”! | ”N”! | ”N”! |
Ge akt på följande:
- Till 1., 2. och 3. deklinationerna hör maskulinums substantiv, till 4., 5. och 6. – femininums.
- Flera maskulinums ord tillhör 1. deklinationen, medan flera femininums – 4.
- Bara några ord tillhör 3. deklinationen. Tiotals ord tillhör 6. deklinationen.
- Några maskulinums ord (t ex ”lauva” - lejon) har ändelse –a i singularis nominativ. Dessa ord böjs som om de hörde till 4. deklinationen med undantag för singularis dativ där de har ändelse –am.
- Några 2. deklinationens ord har ändelse –s i singularis nominativ (t ex ”ūdens” - vatten). Dessa ords singular genitiv sammanfaller med deras nominativ i singularis (undantag: ordets ”suns” (hund) genitiv är ”suņa”).
- "Hårda" konsonanter framför ords ändelser blir "mjuka" (b - bj, p - pj, m - mj, v - vj, l - ļ, n - ņ, s - š, t - š, z - ž, d - ž, c – č, dz - dž) i följande fall:
- hos 2. deklinationens ord i singular genitiv och i alla kasus i pluralis (undantag är ordet ”viesis” (gäst) och namn som har –d eller –t framför –is (Valdis, Atis))
- hos 5. deklinationens ord i genitiv i pluralis
- hos flera 6. deklinationens substantiv i genitiv i pluralis
redigera Personliga pronomen. Reflixiva pronomenet.
| kasus | es (jag) | mēs (vi) | tu (du) | jūs (ni) | reflexiva pronomenet | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | es | mēs | tu | jūs | - | |
| Genitiv | manis | mūsu | tevis | jūsu | sevis | |
| Dativ | man | mums | tev | jums | sev | |
| Ackusativ | mani | mūs | tevi | jūs | sevi | |
| Instrumentalis | ar mani | ar mums | ar tevi | ar jums | ar sevi | |
| Lokativ | manī | mūsos | tevī | jūsos | sevī |
Ge akt på följande:
- Personliga pronomen ”viņš” (han), ”viņa” (hon), ”viņi” (de (om karlar)), ”viņas" (de (om kvinnor)) böjs som om dessa vore 1. och 4. deklinationernas substantiv. Dessa pronomen används nästan aldrig för att beteckna icke-levande föremål (demonstrantiva pronomen används istället). Om en grupp människor består av företrädare för de båda könen, använder man ”viņi” för att beteckna dem.
- Reflexiva pronomenet i lettiska motsvarar pronomenet ”sig” i svenska.
- ”jūs” kan även användas för ett artigt tilltal till en person. Då skrivs det som „Jūs”.
redigera Demonstrativa pronomen
Singularis
| kasus | šis (den/det här) | šī (den/det här) | tas (den/det där) | tā (den/det där) | |
|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | šis | šī | tas | tā | |
| Genitiv | šā, šī | šās, šīs | tā | tās | |
| Dativ | šim | šai | tam | tai | |
| Ackusativ | šo | šo | to | to | |
| Instrumentalis | ar šo | ar šo | ar to | ar to | |
| Lokativ | šajā, šinī, šai | šajā, šinī, šai | tajā, tanī, tai | tajā, tanī, tai |
Pluralis
| kasus | šie (de här) | šīs (de här) | tie (de där) | tās (de där) |
|---|---|---|---|---|
| Nominativ | šie | šīs | tie | tās |
| Genitiv | šo | šo | to | to |
| Dativ | šiem | šīm | tiem | tām |
| Ackusativ | šos | šīs | tos | tās |
| Instrumentalis | ar šiem | ar šīm | ar tiem | ar tām |
| Lokativ | šajos, šinīs, šais | šajās, šinīs, šais | tajos, tanīs, tais | tajās, tanīs, tais |
Ge akt på följande:
- „Šis” och ”tas” (och deras plural) används för att beteckna maskulinums substantiv medan ”šī” och ”tā” (och deras plural) – femininums substantiv.
- I lokativ använder man hellre det första av 3 alternativ, dvs "šajā", "tajos" osv
- ”šāds”/”tāds” (sådan/sådant (om maskulinums substantiv)) och ”šāda”/”tāda” (sådan/sådant (om femininums substantiv)) böjs som om dessa vore substantiv och tillhörde 1. eller 4. deklinationen respektive.
- Om demonstrativa pronomenet ”tas” är en sats’ subjekt och hänvisar till något föremål, då måste detta demonstrativa pronomen motsvara föremålets genus, vare sig i singularis eller pluralis: ”Tā ir mana draudzene” – Den där är min väninna; ”Tie ir mani draugi” – ”De där är mina vänner”.
- Om demonstrativa pronomenet ”tas” inte hänvisar till något föremål, då används alltid just ”tas” (och dess kasusformer). I så fall översätts detta pronomen till svenska som ”det”/”detta”: ”Es tam neticu” – Jag tror inte på detta.
redigera Possessiva pronomen
- possessiva pronomen ”mans”/”mana” (min, mitt), ”tavs”/ ”tava” (din, ditt) och ”savs”/”sava” (sin, sitt) och dess pluralformer böjs (tillsammans med ”sina” substantiv) som 1./4. deklinationernas substantiv.
- ”mūsu” (vår, vårt, våra), ”jūsu” (er, ert, era), ”viņa” (hans), ”viņas” (hennes) och ”viņu” (deras) böjs inte tillsammans med sina substantiv ty dessa pronomen är genitivformer av ”mēs”, ”jūs”, ”viņš”, ”viņa”, och ”viņi”/”viņas" respektive.
redigera Verbs böjning
2. konjugationen, icke-reflexiva verb (”dzīvot” – att leva, att bo):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | dzīvo-j-u | dzīvo-j-u | dzīvo-š-u |
| tu | dzīvo | dzīvo-j-i | dzīvo-s-i |
| viņš/viņa/viņi/viņas | dzīvo | dzīvo-j-a | dzīvo-s |
| mēs | dzīvo-j-am | dzīvo-j-ām | dzīvo-s-im |
| jūs | dzīvo-j-at | dzīvo-j-āt | dzīvo-s-iet |
2. konjugationen, reflexiva verb (”rūpēties” – att sköta, att akta):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | rūpē-j-os | rūpē-j-os | rūpē-š-os |
| tu | rūpē-j-ies | rūpē-j-ies | rūpē-s-ies |
| viņš/viņa/viņi/viņas | rūpē-j-as | rūpē-j-ās | rūpē-s-ies |
| mēs | rūpē-j-amies | rūpē-j-āmies | rūpē-s-imies |
| jūs | rūpē-j-aties | rūpē-j-āties | rūpē-s-ieties |
3. konjugationen, 1. gruppen, icke-reflexiva verb (”lasīt” – att läsa):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | las-u | lasī-j-u | lasī-š-u |
| tu | las-i | lasī-j-i | lasī-s-i |
| viņš/viņa/viņi/viņas | las-a | lasī-j-a | lasī-s |
| mēs | las-ām | lasī-j-ām | lasī-s-im |
| jūs | las-āt | lasī-j-āt | lasī-s-iet |
3. konjugationen, 2. gruppen, icke-reflexiva verb (”peldēt” – att simma):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | peld-u | peldē-j-u | peldē-š-u |
| tu | peld-i | peldē-j-i | peldē-s-i |
| viņš/viņa/viņi/viņas | peld | peldē-j-a | peldē-s |
| mēs | peld-am | peldē-j-ām | peldē-s-im |
| jūs | peld-at | peldē-j-āt | peldē-s-iet |
3. konjugationen, 1. gruppen, reflexiva verb (”mācīties” – att studera):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | māc-os | mācī-j-os | mācī-š-os |
| tu | māc-ies | mācī-j-ies | mācī-s-ies |
| viņš/viņa/viņi/viņas | māc-ās | mācī-j-ās | mācī-s-ies |
| mēs | māc-āmies | mācī-j-āmies | mācī-s-imies |
| jūs | māc-āties | mācī-j-āties | mācī-s-ieties |
3. konjugationen, 2. gruppen, reflexiva verb (”peldēties” – att bada):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | peld-os | peldē-j-os | peldē-š-os |
| tu | peld-ies | peldē-j-ies | peldē-s-ies |
| viņš/viņa/viņi/viņas | peld-as | peldē-j-ās | peldē-s-ies |
| mēs | peld-amies | peldē-j-āmies | peldē-s-imies |
| jūs | peld-aties | peldē-j-āties | peldē-s-ieties |
Ett exempel för 1. konjugationen, icke-reflexivt verb ”sākt” (att börja):
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | sāk-u | sāk-u | sāk-š-u |
| tu | sāc | sāk-i | sāk-s-i |
| viņš/viņa/viņi/viņas | sāk | sāk-a | sāk-s |
| mēs | sāk-am | sāk-ām | sāk-s-im |
| jūs | sāk-at | sāk-āt | sāk-s-iet |
Ett exempel för 1. konjugationen, reflexivt verb ”iepazīties” – att bekanta sig:
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | iepazīst-os | iepazin-os | iepazī-š-os |
| tu | iepazīst-ies | iepazin-ies | iepazī-s-ies |
| viņš/viņa/viņi/viņas | iepazīst-as | iepazin-ās | iepazī-s-ies |
| mēs | iepazīst-amies | iepazin-āmies | iepazī-s-imies |
| jūs | iepazīst-aties | iepazin-āties | iepazī-s-ieties |
Ge akt på följande:
- Infinitivens tecken är ändelsen –t (-ties hos reflexiva verb)
- 1. konjugationens verb har bara en stavelse i infinitiv (om man struntar i prefixer). Infinitivens ändelse –t (-ties) föregås av en konsonant eller (sällan) en vokal som tillhör verbets rot. Till skillnad från två övriga konjugationer, finns det ingen allmän böjningsmall för 1. konjugationens verb, dvs varje av dessa verb har någon sin speciella egenhet när det gäller böjning, men typiska för 2. och 3. konjugationerna ändelser bevaras även här. Till 1. konjugationen tillhör bara cirka 100 verb, men många av dem är mycket gångbara
- En del 1. konjugationens icke-reflexiva verb har i singularis 2. personen (”tu”) i presens ändelsen –i (flera 1. konjugationens verb saknar dock denna ändelse)
- Till 2. konjugationen hör de verb vilkas infinitiv slutar med –āt, -ēt, -īt eller -ot (–āties, -ēties, -īties eller –oties för reflexiva verb) samt verbet „dabūt” (att få, att skaffa (sig))
- Till 3. konjugationens 1. grupp hör de verb vilkas infinitiv slutar med –īt (-īties) (som inte tillhör 2. konjugationen), -ināt (-ināties) samt ett "-āt"-verb „zināt” (att veta)
- Till 3. konjugationens 2. grupp hör de verb vilkas infinitiv slutar med –ēt (-ēties) (som inte tillhör 2. konjugationen) samt två „-āt”-verb: „dziedāt” (att sjunga) och „raudāt” (att gråta)
- ”-ēt, -ēties”-verb av icke-lettiskt ursprung (t ex ”okupēt” (att ockupera), „aktivizēties” (att bli aktiv(t, a))) tillhör 2. konjugationen
- De flesta av ”–īt, -īties”-verb tillhör 3. konjugaionen. Några ”–īt, -īties”-verb (t ex „cienīt” (att ära, att respektera)) kan böjas enligt såväl 2. konjugationens som 3. konjugationens mönster
- 3. konjugationens ”–cīt, -cīties”-verb har konsonanten ”k” och ”-dzīt, -dzīties”-verb – konsonanten „g” framför ändelserna i presens (t ex ”sacīt” (att säga) men ”es saku” (jag säger)). Denna regel gäller inte verben ”mācīt” (att lära, att undervisa) och ”mīcīt” (att knåda, att älta). Verbet ”mocīt” (att plåga) kan såväl böjas enligt denna regel som bibehålla ”c” i presens
- För att bilda negation använder man prefixen ”ne”: ”Nē, es negribu to darīt” (Nej, jag vill inte göra det). Undantaget: negation av verbet ”būt” (att vara) i 3. personen (såväl pluralis som singularis) i presens är ”nav”: ”Mūsu kaķis nav vesels šodien” (Vår katt är inte frisk idag)
- Istället för ”-iet” och ”-ieties” (för reflexiva verb) i futurum för ”jūs” kan man använda ”-it” och ”-ities” (gäller alla konjugationer). Detta alternativ är dock mindre gångbar
- ”Iet” (att gå), ”dot” (att ge) och ”būt” tillhör ingen av de 3 konjugationerna. Dessa böjs så här:
| person | presens | preteritum | futurum |
|---|---|---|---|
| es | eju/dodu/esmu | gāju/devu/biju | iešu/došu/būšu |
| tu | ej/dod/esi | gāji/devi/biji | iesi/dosi/būsi |
| viņš/viņa/viņi/viņas | iet/dod/ir | gāja/deva/bija | ies/dos/būs |
| mēs | ejam/dodam/esam | gājām/devām/bijām | iesim/dosim/būsim |
| jūs | ejat/dodat/esat | gājāt/devāt/bijāt | iesiet/dosiet/būsiet |
redigera Lettiska adjektiv
I lettiska böjs adjektiv tillsammans med sina substantiv. Det finns två typer av adjektiv: bestämda och obestämda. De obestämda böjs som om de vore 1. och 4. deklinationernas substantiv. De bestämda böjs så här:
| kasus | fråga | maskulinum, singularis (-ais) | maskulinum, pluralis (-ie) | femeninum, singularis (-ā) | femeninum, pluralis (-ās) |
|---|---|---|---|---|---|
| Nominativ | kas? (vem/vad?) | lab-ais | lab-ie | lab-ā | lab-ās |
| Genitiv | kā? (vars?) | lab-ā | lab-o | lab-ās | lab-o |
| Dativ | kam? (till/åt vem/vad?) | lab-ajam | lab-ajiem | lab-ajai | lab-ajām |
| Ackusativ | ko? (vem/vad(älskar du)?) | lab-o | lab-os | lab-o | lab-ās |
| Instrumentalis | ar ko? (med vad/vem?) | ar lab-o | ar lab-ajiem | ar lab-o | ar lab-ajām |
| Lokativ | kur? (var?) | lab-ajā | lab-ajos | lab-ajā | lab-ajās |
| Vokativ | - | lab-ais! (lab-o!) | lab-ie! | lab-ā! (lab-o!) | lab-ās! |
| Ordets översättning | - | (den/det) goda, (den/det) bra | (de) goda, (de) bra | (den/det) goda, (den/det) bra | (de) goda, (de) bra |
Ge akt på följande:
- I vokativ ändelsen –ais och –ā kan användas i alla fall, medan ändelsen –o kan användas bara om adjektivets substantiv har i nominantiv och vokativ olika former
- I lettiska för att avgöra vilken typ (antingen bestämd eller obestämd) av adjektiv som måste användas lyder man faktiskt samma regler som man lyder i svenska
- De bestämda adjektiv som i nominativ har ändelser -ējais, -ējie,-ējā, -ējās (t ex "pēdējais" ((den/det) sista)) saknar suffixen -aj i dativ och lokativ i singularis samt i dativ, instrumentalis och lokativ i pluralis
redigera Namn
Letterna "översätter" i regel utländska namn till en lettisk form som följer det lettiska skriv- och uttalssystemet. Nedan några exempel:
Personer
- Carl XVI Gustaf - Kārlis XIV Gustavus
- Göran Persson - Jorans Pērsons
- Jacques Chirac - Žaks Širaks
- Tarja Halonen - Tarja Halonena
Ortnamn
redigera Några ord och fraser på lettiska
- "Sveiki!" - Hej!
- "Labdien" - Goddag
- "Paliec sveiks!", "Visu labu!", "Uz redzēšanos!" - Adjö!
- "Paldies!" - Tack!
- "Lūdzu" - Varsågod
- "(Es) atvainojos" - Jag ber om ursäkt
- "Cik pulkstenis?" - Vad är klockan?
- "Kā tevi sauc?" - Vad heter du?
- "Mani sauc Ivars"/"Mans vārds ir Ivars" - Jag heter Ivar/Mitt namn är Ivar
- "Vai tu proti latviski?" - Kan du lettiska?
- "Nē, es protu tikai zviedriski" - Nej, jag kan bara svenska
- "Kā tev klājas?" - Hur står det till?
- "Paldies, man klājas labi" - Tack, bara bra
- "Lai dzīvo draudzība starp Latvijas republikas un Zviedrijas karalistes tautām!" - Leve vänskap mellan Lettlands republiks och Sveriges konungarikes folk!
- "Es tevi mīlu" - Jag älskar dig
| Lettiska alfabetet: | |||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Aa | Āā | Bb | Cc | Čč | Dd | Ee | Ēē | Ff | Gg | Ģģ | Hh | Ii | Īī | Jj | Kk | Ķķ | |
| Ll | Ļļ | Mm | Nn | Ņņ | Oo | Pp | Rr | Ss | Šš | Tt | Uu | Ūū | Vv | Zz | Žž | ||
redigera Kuriosa
Enligt 2005 årets data [1], kan 94% Lettlands invånare kommunicera på ryska medan 91 % - på lettiska trots att lettiska är Lettlands enda officiella språk. År 2000 [2] kunde bara 79% kommunicera på lettiska.
redigera Källor
- ^ Språkkunskap i Lettland, 2005, på lettiska eller ryska
- ^ Språkkunskap i Lettland, 2000, på lettiska
- "Латышский язык". Б.Х. Векслер, В.А. Юрик. Рига "Звайгзне" 1978. (lettiska språkets lärobok, på ryska)
 |
Europeiska unionens officiella språk | |
|
Bulgariska | Danska | Engelska | Estniska | Finska | Franska | Grekiska | Iriska | Italienska | Lettiska | Litauiska | Maltesiska | Nederländska | Polska | Portugisiska | Rumänska | Slovakiska | Slovenska | Spanska | Svenska | Tjeckiska | Tyska | Ungerska |
||
| Källa: EU:s webportal | ||