 |
Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
 |
Denna sida i ett nötskal: Varje artikel bör ha ett korrekt, etablerat namn som inte förvånar läsaren |
Innehåll
- Vad är en artikel?
- Hur man skriver en bra artikel
- Skriv ut det självklara
- Kontrollera fakta
- Källhänvisningar
- Illustrera artikeln
- Språkvård
Formatering
Struktur
- Strukturering
- Namngivning
- Särskiljning
- Kategorier
- Listor
- Tabeller
- Faktarutor
- Mallar
Länkar
De principer och riktlinjer för namngivning av artiklar som beskrivs på denna sida är ämnade att sammanfatta den standard som genom tiden vuxit fram på Wikipedia på svenska. Artikelnamn kan alltid ändras i efterhand, och det går utmärkt att skriva enstaka artiklar utan att bry sig om namngivningsproblematiken; troligen kommer det då ibland att hända att andra döper om några av artiklarna. Dock händer det att enstaka användare skapar långa artikelserier utan att först sätta sig in i standard och praxis, vilket lätt väcker irritation hos andra användare. Den som känner sig osäker på hur man brukar göra i något specifikt fall kan ställa en fråga på sidan för frågor och svar eller på bybrunnen. Den som föredrar att fråga en specifik användare som verkar ha koll, kan givetvis göra det.
redigera Allmänna rekommendationer
redigera Enkelhet, konsekvens och minsta möjliga förvåning
Artiklar bör i allmänhet ligga under namn som de allra flesta svenskspråkiga skulle förvänta sig att de har. Detta kallas principen om minsta möjliga förvåning (POMMF).
Artiklar inom ett och samma ämnesområde bör vara konsekvent namngivna, så att det blir enkelt för läsaren att förstå under vilka titlar som han eller hon kan förväntas hitta närliggande uppslagsord. Enkelhet är också värt att eftersträva; delvis sammanfaller detta med principen om minska möjliga förvåning.
Det har framhållits att principen om minsta möjliga förvåning skulle kunna leda till namngivning som strider mot Wikipedias neutralitetspolicy. Att följa POMMF innebär dock snarare att man inte tar ställning för endera uppfattningen där det finns flera olika åsikter om vilket namn som är korrekt, utan att man i stället använder det namn som är mest etablerat bland svenskspråkiga yrkesskribenter. Detta innebär till exempel att orter vars namn är omstridda namnges enligt den praxis som används av svenskspråkiga nyhetsmedier.
En titel som är korrekt enligt samtliga etablerade språkvårdande eller vetenskapliga organ bör dock i allmänhet inte stå tillbaka för "slarviga" eller felaktiga alternativ, även om dessa är välkända och spridda i vardagligt bruk. I sådana fall kan principen om minsta möjliga förvåning tillgodoses genom omdirigeringar eller hänvisningar.
Om både en längre formell och en kortare informell namnvariant finns, så bör det kortare namnet (ex Tyskland, Civilization II) användas i artikelnamn och löpande text, medan det längre namnet nämns i artikelns början (ex Förbundsrepubliken Tyskland, Sid Meier's Civilization II) och har omdirigering till artikelnamnet.
Om ett namn brukar förkortas med en akronym, så bör artikelnamnet vara oförkortat, till exempel Landsorganisationen och Pretty Good Privacy. Akronymer (LO och PGP) kan användas i löpande text, och är hänvisningar om de inte har någon annan betydelse.
redigera Ord med flera betydelser
Ibland har ett ord flera olika betydelser. Helt skilda betydelser bör stå på olika sidor. För att skilja de olika betydelserna åt förses artikeltitlarna med tillägg inom parentes (eller i några fall efter ett kommatecken), som på kortast möjliga sätt anger vilken betydelse som avses. Den vanligaste betydelsen läggs på grundordet utan särskiljningstillägg, med länkar till övriga betydelser. Om det är svårt att utse vilken betydelse som är vanligast kan en förgreningssida läggas på grundordet. För att en läsare som inte vet hur särskiljningstillägget har valts ska kunna hitta rätt ska alla betydelser av ett ord gå att nå via wikilänkar från det enkla uppslagsordet.
redigera Användning av ovanliga tecken i titlar
När diakritiska tecken som normalt inte används i svenska språket, till exempel è och ç, används vid namngivandet av en artikel, är det bra att skapa en automatisk omdirigering från motsvarande titel med svenska bokstäver. Således ligger artikeln om författaren Émile Zola under detta uppslagsord, medan Emile Zola är en omdirigering som pekar dit.
Se Wikipedia:Återgivning av främmande språk för mer information om vilka tecken från främmande språk som ska användas.
redigera Om möjligt, använd grammatisk grundform
Titlar står i allmänhet i grammatisk grundform. För substantiv är obestämd form singularis oftast att föredra. Exempel: Bil. Verb står gärna i infinitiv, eller i substantiverad form. Exempel: Sjunga är ett fullt möjligt uppslagsord, men troligare är att sjunga kommer att vara omdirigerat till sång. Adjektiv skrivs gärna i singular positiv. Exempel: grön. Bland undantagen från dessa tumregler finns namn på exempelvis organisationer och företag, som kan vara i vilken grammatisk form som helst, och artiklar om grupper av djurarter. Exempel: Fältbiologerna och kråkor. Artiklar om folkslag bör ha namn i obestämd form plural (ex samer, tyskar).
redigera Använd aktuella namn
Personer, institutioner, platser och annat ska namnges med sitt aktuella namn. Låt Charlotte Nilsson dirigera till Charlotte Perrelli, Framtidsfabriken till Framfab och Leningrad och Petrograd till Sankt Petersburg. Inaktuella namn bör inte ha en egen artikel, däremot kan de förekomma som del i namn till historiska artiklar, till exempel slaget vid Stalingrad. Namn på stater eller administrativa områden som uppgått i andra, till exempel Zaïre och Älvsborgs län, bör ha egna artiklar, om det inte handlar om ett rent namnbyte (Kopparbergs län är en hänvisning till Dalarnas län).
redigera Versalisering och textreklam
Namn på företag och andra organisationer versaliseras enligt svensk språkpraxis. Vissa varumärken har avvikande stavning för att dra uppmärksamhet till sig (se textreklam). Wikipedia normaliserar sådan textreklam på samma sätt som svenska dagstidningar, för att text ska vara lätt att läsa:
- Uttalbara initialförkortningar och namn som i reklamsyfte skrivs med genomgående versaler bör skrivas med stor begynnelsebokstav (om de är egennamn) följt av små bokstäver. Skriv inte
IKEAutan Ikea. - Namn som i reklamsyfte skrivs med CamelCase anpassas till svenska skrivregler. Skriv inte
LunarStormutan Lunarstorm. - Namn som i reklamsyfte har speciell typografi eller interpunktion normaliseras enligt den praxis som används av svenska nyhetsmedier. Skriv inte
.NETutan Dotnet. - Namnet som inleder en artikel kan skrivas enligt ägarens norm. I löpande text och artikelnamn så ska stavningen följa standarden ovan.
redigera Se även
- Versalisering
- CamelCase
- Wikipedia:CamelCase
- Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler för förkortade företagsnamn
- Tidningarnas Telegrambyrås skrivregler för normalisering av textreklam
redigera Flerordiga namn
När företag och organisationer har namn som består av två eller fler ord är det deras egen praxis som avgör vilka ord som ska inledas med versal – till exempel bara det första i Svenska kyrkan men båda i Rädda Barnen. Om enhetlig praxis inte finns eller är okänd gäller huvudregeln på svenska att bara första ordet inleds med versal. Om första ordet är Stiftelsen, Föreningen eller dylikt, eller om karaktären av egennamn riskerar att försvinna, ska även det andra ordet inledas med versal. Utländska namn följer de versaliseringsregler som gäller för respektive språk, vilket bland annat i princip innebär att engelska namn skrivs med versal initial på alla "betydelsebärande" ord. Exempel: Isle of Beauty, Isle of Splendour, Music Corporation of America.
redigera Namngivning i olika slag av artiklar
redigera Konstnärliga verk
redigera Använd den svenska titeln på konstnärliga verk
Om en film, roman, TV-serie eller liknande har en svensk titel brukar denna användas i artikelns titel. Originaltiteln anges i så fall efter den svenska inne i artikeln.
redigera Ursprungliga verk har företräde till namnet
Om ett verk (roman/pjäs/film/tv-serie) är baserat på något annat verk som har samma namn på svenska, får i allmänhet det ursprungliga verket bära den egna titeln medan det nyare verket får ett parentestillägg. Exempel: Stolthet och fördom behandlar romanen, Stolthet och fördom (TV-serie) den TV-serie som bygger på romanen.
redigera Huvudartiklar och underordnade artiklar om fiktiva personer
Ifall en artikel om ett fiktivt fenomen blir tillräckligt stor kan det vara bra att dela upp den i huvudartikel och underartiklar. Enligt principen om minsta möjliga förvåning bör huvudartikeln vara ägnad åt fenomenet i stort, se till exempel James Bond, medan underordnade artiklar, till exempel James Bond (figur), ägnas åt huvudpersonen i fenomenet. Huvudartikeln bör alltså inte vara ägnad åt en personbeskrivning av en enskild karaktär med länkar till fenomenet i stort, utan tvärtom.
Om en fiktiv figur, grupp, plats eller liknande förekommer i flera olika verk (romaner, filmer, tecknade serier etc) med samma namn, får fenomenet som sådan förtur till namnet. Exempel: Superhjältegruppen X-Men beskrivs under X-Men, den tecknade serien under X-Men (serietidning) och filmen under X-Men (film). Länkar bör då finnas till samtliga underliggande artiklar från huvudartikeln på väl synlig plats.
redigera Toner och musikaliska verk
Toner, ackord och tonarter namnges enligt de facto-standard i nyskriven svensk notskrift och musikundervisningslitteratur, såsom beskrivs i artikeln B, H och Bess. Det innebär att beroende på musikgenre använder vissa artiklar tonnamnen Bess (B♭) och B, det vill säga det anglosaxiska och moderna svenska systemet. Andra artiklar använder tonnamnen B♭ och H, dvs en blandning mellan det anglosaxiska och traditionella germanska systemet. Det gamla tonnamnet B används aldrig för att beteckna tonen B♭ på svenska Wikipedia.
| I denna artikel |
| används tonnamnen |
| Bess (B♭) och B.
|
| Se olika skrivsätt. |
| I denna artikel |
| används tonnamnen |
| B♭ och H.
|
| Se olika skrivsätt. |
Vid risk för missförstånd av vad som avses med tonen B förses artiklarna med någon av följande mallar:
Dessa mallar används även i syfte att minska förvåningen hos läsare som är vana vid andra skrivsätt, och inte känner till etablerad kutym på området.
B♭ och H bör användas vid namngivning av äldre musikverk inom klassisk musik och konstmusik. Bachs mässa i h-moll har således inte bytt namn till Mässa i b-moll, men vi skriver numera Pianosonat i Bb-dur istället för Pianosonat i B-dur på svenska Wikipedia.
För korrekt typografi vid förtecken, med mera, används med fördel mall:musik.
Artiklar om musikaliska verk med särskilda titlar, till exempel Leningradsymfonin eller De fyra årstiderna, namnges enligt de riktlinjer för konstnärliga verk som beskrivs ovan. För musikaliska verk med allmänna beteckningar, till exempel numrerade symfonier och konserter, namnges artiklarna enligt principen: Typ av verk nr X (efternamn). Exempel: Symfoni nr 5 (Bruckner), Sonat för cello och piano (Schnittke). När flera kompositörer delar efternamn anges även initialer, t ex Requiem (WA Mozart).
Ofta har ett verk både en särskild titel och en mer allmän beteckning. Det är bra att skapa en automatisk omdirigering från det alternativ som inte används till artikeln. Exempel: Symfoni nr 7 (Sjostakovitj) omdirigerar till Leningradsymfonin. Särskiljande verkstitlar som är mindre kända eller inofficiella bör inte namnge artikeln utan istället bli omdirigeringssidor. Exempel: Uppståndelsesymfonin hänvisar till Symfoni nr 2 (Mahler). Observera att även ett numrerat verk kan ha en särskiljande titel som gör kompositörens namn inom parentes överflödigt. Exempel på detta är Nordiska natursymfonier och Gymnopédier.
Uppgifter om tonart och opus utelämnas normalt i artikelnamnet. Nummer förkortas nr, inte Nr, nr. (med punkt) eller No. Punkt används inte heller vid kompositörens initialer.
Durtonarter skrivs med stor bokstav, C-dur, Ciss-dur, Dess-dur, A-dur, Ass-dur, Bess-dur (eller B♭-dur), B-dur (eller H-dur) etc. Molltonarter skrivs med liten bokstav, c-moll. ciss-moll, dess-moll, ..., ass-moll, a-moll, bess-moll (eller b♭-moll), b-moll (eller h-moll), etc.
redigera Återgivning av främmande språk
Strukturer för hur diverse främmande språk återges på svenska finns på Wikipedia:Återgivning av främmande språk.
redigera Personer
Biografiska artikeltitlar och personer i löpande text bör namnges med de namn som de är kända under, utan mellannamn. Detta är i vissa fall ett artistnamn eller en pseudonym. Regenter namnges med försvenskat namn, om sådant finns, regentnummer och land om det behövs. Icke-regerande kungligheter namnges med kunglig titel, namn och land. Personer med samma namn åtskiljs vanligen med yrke eller levnadsår inom parentes. Om det behövs, tas även landet med i artikelns namn. Se även Wikipedia:Biografiska artiklar.
redigera Geografi
I de flesta fall bör man använda vedertagna svenska namn på geografiska platser. Då vedertaget svenskt namn saknas bör det lokalt mest accepterade namnet användas.
redigera Företag
Artiklar om företag och andra organisationer skrivs så som de normalt refereras till, vilket oftast utesluter tillägg som "AB" eller "Corporation". Skriv till exempel inte:
Undantag görs dock i de fall där tilläggsformen är vanligare än den utan, till exempel LKAB, eller för att skilja en artikel från en annan, till exempel TV 4 AB från TV 4 och Vattenfall AB från Vattenfall.
Se även styckena Versalisering och Flerordiga namn ovan.
redigera Fartyg
Fartyg namnges här liksom allmänt genom att låta fartygstyp ingå i namnet. Exempel S/S Andrea Doria och M/S Silja Europa. Fartyg med samma namn skiljs åt med sjösättningsår, t ex HMS Hajen (1904), HMS Hajen (1917), HMS Hajen (1954).
redigera Tal och årtal
Titlar som enbart består av siffror behandlar årtal enligt västerländsk tideräkning, vt. Exempel: artiklarna 1, 88 och 2005 behandlar dessa årtal. Årtal före Kristus brukar namnges enligt formen [[X f.Kr.]]. Exempel: 336 f.Kr.. Använd inte begreppet "före vår tid som artikelnamn, men notera att detta skrivsätt ibland används i artikeltext.
När det finns artiklar om särskilda tal, kan dessa ha ha parentestillägg eller skrivas med bokstäver. Exempel: 1 (tal) och åttioåtta. Artiklar om saker som fått sitt namn efter tal eller årtal får parentestillägg, t ex 3 (företag) och 1984 (roman).
redigera Teknik- och datortermer
I allmänhet bör Terminologicentrums och Svenska datatermgruppens rekommendationer följas.
redigera Medicinska och biologiska termer
Om ett medicinskt eller biologiskt begrepp har ett etablerat och entydigt trivialnamn, så bör detta användas med hänvisning från vetenskapligt namn. Exempel: suicid hänvisar till självmord.
Om det finns namnkonflikt, risk för missförstånd, eller det inte finns något allmänt trivialnamn, så bör det vetenskapliga namnet användas. Exempel: kräfta hänvisar till cancer, pung är en grensida som hänvisar till scrotum för den manliga könsdelen.
Som vanligt ska alla korrekta namnformer anges i artikelns ingress.
Vetenskapliga namn för taxa ska skrivas med kursiv stil, exempel Amoebina.
redigera Sporttermer
Sportevenemang namnges med evenemangets namn följt av årtal, vanligtvis utan datum eller värdlandets eller arrangörsstadens namn. Olympiska spel heter "Olympiska sommarspelen årtal" respektive "Olympiska vinterspelen årtal", till exempel Olympiska sommarspelen 2004. Det finns dock ingen standard för benämningar på herr- och damtävlingar.
Landslag bör namnges efter land, dam eller herr och sport, till exempel Sveriges herrlandslag i fotboll.
Sportklubbar namnges med förkortningar, som BK, IF, IFK och SK, såvida inte förvirring kan uppstå. BK kan till exemplel betyda både "bandyklubb" och "bollklubb".
Idrottsplats förkortas vanligtvis IP.
Det finns ingen standard för vilket av uttrycken "sport" eller "idrott" ska användas.
Se vidare Wikipedia:Att skriva om sport.
redigera Militära termer
Militära styrkor namnges med landets namn och det svenska namnet på vapenslaget - Royal Air Force hänvisar till Storbritanniens flygvapen. Denna riktlinje är omstridd.
redigera Aktuella händelser
Det kan vara svårt att namnge aktuella/pågående händelser innan de saknar ett vedertaget namn, till exempel Parisupploppen 2005.
Artikelnamnet bör vara beskrivande och enkelt och likna namn på tidigare händelser, till exempel Tyska novemberrevolutionen.
redigera Listartiklar (Lista över X)
Artiklar som listar andra företeelser (ofta andra artiklar) namnges med "Lista över X", där "X" är ett väl beskrivande namn för vad artikeln listar.
När du skapar en listartikel, lägg också till den i någon av underkategorierna till Kategori:Listor samt lämplig ämneskategori genom kategorilänkar längst ned i artikeln. För att kategorisidan inte ska lägga alla artiklar under L som i "Lista", bör du dessutom lägga till ett sorteringsfält med listans artikelgrupp i kategorihänvisningen.
Exempel: Lista över språk innehåller länken [[Kategori:Listor|Språk]] efter all text men före interwikilänkar.
redigera Psalmböcker
Namnges i sin grundform med en tillämpbar och begriplig nedkortning av verkets hela namn då flertalet har tilläggsord såväl före som efter ett huvudord. Grundformen, till exempel Sionstoner, har antingen en egen huvudartikel eller förgrenas eller redirectas till en huvudartikel där årtal för fastställandet av verket ingår i namnet enligt två olika principer.
- Den svenska psalmboken särskiljs genom årtalsangivning före huvudordet då det är det gängse förekommande tilltalet i dagligt bruk sen 400 år tillbaka (1695 års psalmbok, 1819 års psalmbok, Nya psalmer 1921 som endast var ett tillägg till 1819 års psalmer, 1937 års psalmbok, 1986 års psalmbok).
- Övriga psalmböcker årtalsanges efter huvudordet med årtal för fastställandet av versionen, (i vissa fall likvärdigt med tryckår, men som regel inte) enligt principen Sionstoner 1889, Sionstoner 1935, Sionstoner 1972. Många av 1700-talets frikyrkliga sångböcker utgavs mer kontinuerligt av enskilda tryckare eller psalmboksutgivare och fick som komplettering till titeln underrubriken "Förmerade och tillökte". För dessa äldre utgåvor är det nästan alltid tryckår som avses. I några fall har psalmböcker samma namn men helt skilda innehåll, då olika samfund utgett dem. Ett exempel på detta är de laestadianska respektive de herrnuhutiska sångböckerna Sions Sånger.
Avvikelsen från gängse typografi i namngivningen beror på en önskan att både öka läsbarheten i specifika psalmartiklar (till exempel för psalmen Var hälsad sköna morgonstund) och en önskan att visa på de olika psalmernas historia, titelförändringar vid olika bearbetningar, språkförändringar genom nya stavningsregler och liknande. Detta framgår först genom att olika publiceringar och olika rubriceringar inkluderande tidigare titlar förtydligas med hjälp av en något annorlunda typografi än den annars använda wikipediatypografin.